lördag 4 april 2009

Berg- och dalbana

Verkligheten kom ifatt mig i går. Var på jobbet, men kände mig ändå ensam. Stressen kröp innanför mitt skinn och jag fick svårt att fokusera på jobbet. Jag längtade hem. Hem till min goa familj som är så oerhört viktig för mig just nu.
Därför "släppte" jag allt jobb på eftermiddagen och åkte hem. Kände mig ledsen och funderade på hur den kommande tiden ska bli egentligen. Det är tufft. Kämpigt. Varför jag?
Men så kom jag hem - hem till en städad lägenhet, en lägenhet full av människor jag älskar. Kan man ha det bättre egentligen? Och så stod det en bukett blommor på bordet med en hälsning från vänner som tänker på mig. Sånt värmer.
Och alla sms och samtal från er alla. Det är underbart. Jag älskar er och jag SKA ta tillvara alla era erbjudanden om promenader och fika när jag känner att jag orkar. Men just nu måste allt få sjunka in tillsammans med min familj.
Fick ett mms med en bild på en tussilago i dag. Vardagens små glädjeämnen.
Tack alla för att ni finns.
Kram

3 kommentarer:

  1. Ditt sällskap betyder så mycket!

    Jag älskar dig så mycket min älskade mamma! <3

    SvaraRadera
  2. Vi tänker på dig här i stockholm. Rolle vet hur du känner, han förstår mer än vi andra. idag är han glad och pigg, så som även du kommer att bli efter din behandling. Mamma hälsar och önskar allt gott, vi är så tacksamma att du har din fina familj i denna stund.Rolle sänder sin hälsning, även Bosse önskar dig så mycket gott.Veikko ringde, han frågar alltid efter er, han blev så ledsen då han fick höra, skickade en hälsning till dig. Kära lilla syster Jag tänker på dig
    Din syster

    SvaraRadera
  3. Tänker på dig! Ta tillvara dagen idag och försök
    njuta av solen och alla vårtecken som kommer...
    tussilago, blåsippor och påskkärringar. Imorgon ska det bli sol lovar vädergubben.

    Kramar Karin

    SvaraRadera