fredag 30 oktober 2009

Laddar för bröllopsfest

Veckan har varit bra. Bara ledvärken och värken i fötterna som jävlas. Men, men... Är det inte värre så... Nu är det fokus på morgondagen och bröllopsfesten i Ljusne. Ska bli grymt kul. :D Ser verkligen fram mot att komma bort, om så bara för ett dygn.
I dag hade vi en arbetsterapeut här hemma. Ja, eller så var arbetsbeteckningen något annat?! ;) I alla fall så hade hon med sig en del hjälpmedel som maken måste ha efter sin höftledsoperation. Fan. Det är ju bara en dryg vecka tills han ska opereras! Kämpa älskling. Tillsammans fixar vi det här. Love you.
Annars är allt ok. Det är ju fredag! God mat, tv och sen tidigt i säng. Måste upp tidigt i morgon. Tar ca 3,5 timme till Ljusne och vi vill ju hinna umgås innan festen tar sin början. Riktigt, riktigt kul ska det bli.
Kram

tisdag 27 oktober 2009

Rapport ur livet

En trött, blöt och smutsig Harry har tuppat av under fällen.

Jättefint blomarrangemang från syrran. Love you.


Just nu är det ganska lugnt kring mig och min sjukdom. Inga sjukhusbesök förrän nästa vecka, men innan dess har jag ett kul besök i Ljusne att se fram mot. Hela familjen ska dit på bröllopsfest på lördag. Brorsans dotter gifte sig i somras och nu kan vi alltså se fram mot en fest. Jag tror det kommer bli riktigt trevligt. :) Trevligt och kul blir det också att träffa hennes mamma. Det är alltför många år sedan vi sågs, så nu jäklar har vi en del att ta igen. ;)
I fredags fick jag blomsterbud igen. Det var syrran som skickade mig blommor. Ni allihop vet när jag behöver det som bäst. Kul också att ses i söndags när syrran, hennes man och brorsan kom till mellandottern för att fira henne. Då passade ju självklart vi också på att vara med på ett hörn. ;)
Vad gör jag annars? Ja... Det blir lite promenader med Harry. Lite jobb har det också blivit. Och så någon fika på stan. Däremellan vilar jag en del. Har inte alls de krafter jag är van vid. Men de kommer nog tillbaka. Det gäller att ta det sakta men säkert.
Kramar

fredag 23 oktober 2009

Orättvist

Ibland är livet bra orättvist. Tänker inte på mig den här gången. Tänker istället på min jobbarkompis som så tragiskt dog i går - bara 34 år ung. Har inte ord för vad jag tänker just nu. Känner bara att livet är så orättvist, att livet är tufft. Måste det vara så?
Kramar

torsdag 22 oktober 2009

Sista strålbehandlingen

I dag fick jag den sista och 25:e strålbehandlingen! Wow! Och maken var med. Allt detta kändes mycket bra. Känns nästan lite tomt faktiskt. Har blivit lite av familjekänsla med personalen på strålbehandlingen. De är så rara. Hur ska jag nu fylla mina dagar när jag inte behöver gå till sjukhuset precis varje dag? Har faktiskt tänkt börja jobba lite. Eller... Jag har faktiskt kört igång lite i smyg. Måste ta det jäkligt lugnt känner jag. Stresströskeln är låg, mycket låg. Men det är kul att göra något annat som inte har med sjukdom och skit att göra. Har dessutom fått fast tjänst. Äntligen! Efter 8-9 år som vikarie har jag äntligen en tjänst. Ingen fulltidstjänst, men just nu känns det kanon.
Vet ni vad vår lilla vän Harry hade gjort i natt när alla sov? Jo, hämtat goda matrester i kompostpåsen (hm). Som han har pruttat i dag.... Ruttna ägg är bara förnamnet. ;) Det var mycket gott han fick i sig vår lilla skitunge.
I morse var jag förresten med maken på sjukhuset. Han fick tid för operation av höften den 10 november. Äntligen! Stackarn kan ju knappt gå längre. Snart kanske vi är friska båda två. Det vore inte en dag för tidigt. Fan vilket år vi haft. Kan bara bli bättre efter det här.
Var förresten och lyssnade på Kay Pollak i tisdagskväll. Mycket aha-upplevelser blev det. Och tankeställare.
Nä, nu är det dags för lite mat, men först ut en sväng med Harry. Han behöver nog bajsa...
Kramar

söndag 18 oktober 2009

Vilket örongodis!!!

I går var vi och såg "Champions of Rock" med Peter Johansson. Wow, vilket ös. Och vilken Queenskatt att bara ösa ur. Helt klart den bästa konsert jag varit på på länge. Det var vår present till mellandottern på hennes 20-årsdag. Love you.
På dagen var vi och kollade öppet hus på gymnasium här i stan. Sonen ska ju välja till nästa år. Verkar som om det blir IT-gymnasiet. Han verkar nöjd med det. IT är ju hans stora grej. Och bra är ju det. Då har ju jag någon att fråga när jag fastnar i datavärlden.... ;)
I dag har hela släkten varit och uppvaktat dottern. Vi fick jättegod hemmagjord marsipantårta. Och hembakta bullar. Det var verkligen mums. Och som hon blev uppvaktad. Men så fick de ju förlovningspresenter också.
I morgon fortsätter strålningen. Och så ska jag ha en ny dos med antikroppar (Herceptin). Tänk att det gått tre veckor sedan senast! Jag fattar inte... Tiden bara springer iväg.
Nu är det dags för tv-soffan. "Ensam mamma söker" på tv. Det är väl ungefär vad som bjuds. Får väl duga.
Kram

fredag 16 oktober 2009

Varit på jobbet

I går var jag på jobbet för första gången sen i april. Det har hänt en del sen dess.... Ja, inte på jobbet menar jag utan med mig. Nej, på jobbet var det mesta sig likt. Kände mig otroligt välkomnad av alla. Jättekul att träffas. Ska bli skönt att så sakteliga försöka få en normal vardag tillsammans med er igen.
Men ska jag vara ärlig så var jag helt slut när jag kom hem på eftermiddagen. Värk i lederna och trött, trött, trött. Men så hade jag också varit på mitt första jobb på över ett halvår. Det var dags för oss i juryn för novelltävlingen att träffas och ranka de tio bästa novellerna. Sedan gick jag alltså till jobbet och efter det tog jag bussen direkt till sjukhuset och en ny strålbehandling. Intensivt, men en otroligt positiv dag.
Veckan har annars rullat på som vanligt med strålbehandlingar och hundpromenader varje dag. Har dessutom varit på mitt livs första "hudvårdsparty". Det var mellandottern som ville att jag skulle vara med. Och min hud behöver nog en del vård efter allt vad vi gått igenom tillsammans - huden och jag. ;)
I morgon fyller mellandottern 20 år. GRATTIS GUMMAN. Love you. På kvällen kommer hon och hennes pojkvän hit och käkar och sen ska vi alla göra något tillsammans, som jag tyvärr inte kan avslöja så mycket om ännu. Men det kommer bli jäkligt skoj. Och på söndag ska hon firas hemma hos sig.
Men hallå... I dag regnar det här. Ska det vara så? Är det det som kallas hundväder? Nä, fram för mer sol! De dagarna är bäst. :)
Kramar

måndag 12 oktober 2009

Vilket ögongodis!!!

Ögongodis. Den här bilden tog JAG på Martin Stenmarck när jag träffade honom för en intervju på ett fik i Stockholm inför hans deltagande i Melodifestivalen 2005.

Vilket ögongodis det bjöds på i lördags kväll! :D Riktigt nice. Många fina pojkar i bara överkroppar. Att de sen sjöng bra också gjorde att även öronen fick njuta av lite godis. Så helt klart - Mer Ladies Night åt kvinnorna! ;)

fredag 9 oktober 2009

Strålis varje dag

Världens bästa Harry!


Strålis... Det låter nästan som ett smeknamn på en kompis. Och det har nästan blivit som en kompis, ja i alla fall om man tänker på personalen som ser till att jag får min strålbehandling varje dag. De är helt underbara. De bryr sig verkligen hur man mår. Och vi skämtar fast jag, i min ynklighet, ligger där i den stora maskinen. Kan det bli bättre? Då funkar det att gå och sjukhuset och få sin strålning varje dag.
Annars då? Ja, i dag har jag varit på sjukhuset och fått bröstprotes i silikon. Hittills har jag bara haft ett tygbröst med stoppning. Vilken skillnad det blev. Och känslan! Det är som natt och dag. Nu kanske kläderna hänger lite snyggare. Det känns verkligen bra för självkänslan.
Har dessutom fått ytterligare en kallelse till röntgen av bröstkorgen. Den 5 november ska jag dit. De ska väl se hur det ser ut efter operationen samt om de där jävla prickarna i lungorna förändrats.
Veckan har annars rullat på i ett rasande tempo. Fattar inte vart dagarna tar vägen. Försöker vara ute så mycket som det går. Men lederna gör att jag får ge upp ibland. I dag har jag i alla fall varit med äldsta dottern och hennes kompis och fikat och handlat. Det var jättemysigt.
I morgon bitti bär det av till Åmål och träff med Harrys kullsyskon. Gud vad kul det ska bli. Får se vem han är i kullen. Och på kvällen blir det Ladies Night med döttrarna. Vilken tjejkväll det blir! Och så får jag ju se snyggingen Martin Stenmarck. Tummen upp!!!!! :)
Och nu är det fredagkväll. Undrar om jag ska korka upp en vinflaska....
Kram

söndag 4 oktober 2009

Tiden går fort

Trots att jag inte tycker att jag gör så mycket på dagarna, så försvinner de i en hast. Fast en promenad till sjukhuset för att strålas varje dag och promenader med Harry är ganska mycket när man inte mår jättebra. Eller jättebra och jättebra. Hur ska man säga? Ja, hur mår jag egentligen? Det är ganska mycket som sitter i huvudet nu. Många tankar. Men jag har också ont i kroppen, i lederna framför allt. En biverkning av antikropparna (Herceptin) som jag får var tredje vecka. Tappar jag till exempel något, så har jag god lust att låta det ligga eftersom kroppen skriker av smärta när jag måste ner för att ta upp det. Därför är jag glad varje gång Harry inte gör nummer 2 när vi är ute. ;)
Har också lite problem med högerarmen efter operationen. Det stramar från såret och ut i armen. Inte så att jag inte kan använda den, men det krävs att jag stannar upp, masserar och gör lite gymnastik lite nu och då.
Men det händer roliga saker även i mitt liv. I veckan var mellandottern här och färgade mitt hår mörkt. Jävlar vad fint det blev. Trots att det fortfarande är kort, så ser jag inte sjuk ut. Maken tycker till och med att jag kan gå ut utan peruk eftersom han tycker jag blev så fin i håret. Älskar dig. Mellandottern har dessutom sällskapat med mig till sjukhuset två gånger den här veckan. Jättemysigt. Och i går hade jag och äldsta dottern en "tjejdag". Först hade hon tenta på förmiddagen. Senare på dagen tog vi bilen och åkte till Ikea och köpcentrat utanför stan. Satt och fika och snacka en lång stund och köpte lite kläder.
Alla sådana "småsaker" är guld värda i min vardag. Det är också därför jag älskar min familj.
Nu ser jag fram mot nästa helg. På lördag ska vi på valpträff i Åmål. Harry ska få träffa sina kullsyskon. Senare på kvällen blir det tjejkväll med Martin Stenmarck och gänget. Jag och döttrarna ska alltså på Ladies Night. Det ska bli sååå kul. Eller hur tjejer? På söndagen är det sedan dags för valpkurs igen. Får se om Harry lärt sig nåt tills dess. ;)
Som ni märker så stannar det inte upp för att man har cancer. Det finns mycket att glädjas åt. Det gäller bara att kunna ta tillvara på dessa glädjeämnen. Men med mycket kärlek och vänskap runt omkring sig, så är det lätt att kämpa på.
Kram

lördag 3 oktober 2009

Hallå Hallå.

Hej mammas blogg, en gång till.

Nu är det alltså Anna som är i farten. Tänkte bara påminna om insamlingen mamma har startat. Nu såhär ca en vecka efter att jag la ut detta inlägg ser jag till min stora besvikelse att det bara är en person som gått in och lagt pengar. Jag vill ju självklart inte tvinga någon till det, men det är klart att det betyder grymt mycket för mamma (trots att hon inte sagt något om det), hon har ju ändå under hela sitt sjukdomsförlopp fört denna dagbok för att vi alla ska kunna delta i hennes vardag och veta hur hon mår. Det innebär ju att ni alla gått in för att läsa om hur hon mår, oroa er och så. Men då måste det väl ändå kunna vara värt 50 kronor att stödja hennes sjukdom? Utan forskningen hade kanske inte denna saga fått en så positiv vinkling som den ändå fått.

______________________________________________________

Lite lättare om det ligger inne på bloggen? Om ni har betalkort tillgängligt så kan ni klicka här under på länken och sedan: Skänk Via Internet. Ni behöver ingen dosa eller så, utan bara erat kortnummer och CVC kod. Superenkelt! Eller skicka iväg ett sms, tex. "ROSA Anna Gustafson" till 729 88, så dras 50 kronor från din mobilräkning.

Skänk via SMS

SMS:a ROSA till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen. Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym.
Exempel: ROSA Johan Ek

____________________________________________________

Men oavsätt om ni ger en krona här i bloggen eller inte så vill jag påminna er om att oktober är den rosa månaden, så glöm inte att stödja forskningen även om det är för krångligt att betala här över. Köp ett rosa band att ha på väskan, jackan eller bara lägga i en låda, eller Ahlgrens rosa rattar till fredagsmyset tex. Pengarna går till någonting sjukt bra!

KOM IGEN NU! <3

Med kärlek från Anna.