Svante, varför är du inte min? ;)I går var det släktkalas i Guldsmedshyttan. Det var jättetrevligt. Syrran, födelsedagsbarnen (och numera 60-åringarna) samt syrrans son hade dukat långbord i trädgården och vi var sammanlagt 23 personer som samlades. Det bjöds på jättegod smörgåstårta och till det vin eller öl. Jag kände mig pigg och det var kul att kunna vara med. Drack till och med två glas vin. :)
Fick även se ett äkta vattenkrig mellan syrrans son och hans kusin. Vem som segrade? Nja, det blev nog oavgjort, åtminstone om man ser till hur blöta de blev. ;) Kul var det.
På väg hemåt mötte vi regnet. Tänk vilken tur vi haft. Vädret hade varit helt perfekt fram till dess.
Brorsans dotter och hennes man följde med oss hem för att sova här. I deras sällskap fanns även vovven Svante, en makalöst mysig kille som skänkte oss mycket glädje. Men det var så oerhört kul att träffa brorsans dotter igen. Hon har hunnit bli 28 år och alltför många år har gått sedan vi sågs senast. Nu är hon gift med en jättefin kille.
I dag åkte de hem igen. Och det blev tomt. Men jag har haft två jättefina dagar som jag kommer leva länge på. Allt har varit jättelyckat och jag är så otroligt glad över alla människor runt omkring mig som gör allt detta möjligt.
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar