Ingen kontrastvätska

Och jag som laddat så inför denna dag....
Kom till sjukhuset i morse klockan 9 (laddad som aldrig förr) för att röntgas. Tanken var ju att jag skulle dricka kontrastvätska och det har jag våndats för i veckor!!!! Satt i väntrummet och klockan blev 9.45. Då kommer en sköterska och ropar mitt namn. Jag sväljer och reser mig upp. Då säger hon att det blivit fel - att läkaren som skickat remissen beställt fel. Va? Hade jag ingen tid i dag? Eller vad menade hon?
Så sa hon att jag inte skulle behöva dricka kontrastvätska (och tillade att hon tyckte det var bra eftersom det var så äckligt). Men vadå? Skulle jag inte behöva förklara tusen gånger att jag äcklades av kontrastvätskan så att jag inte kan dricka den?! Jag som laddat så för att verkligen, verkligen övertyga dem om det.
Luften gick ur mig. Och med ens blev jag bara trött.
Sköterskan följde med mig en trappa ner och jag fick sitta ner och vänta ytterligare. Och efter ytterligare 30 minuter var det äntligen min tur. Jag fick kontrastvätska via en slang i armen och på 10 minuter var det över. Snacka om - ja, vad ska man säga? Med lätta steg gick jag i alla fall därifrån.
Jag och maken åkte sedan och fikade och satt i skuggan en stund. Ja, jag valde skuggan eftersom det var över 25 grader varmt!
På eftermiddagen åkte jag och dottern iväg en sväng och gick en promenad med Harry i den lummiga grönskan vid Sommaro. För första gången provade vi också att ha honom lös.
På eftermiddagen kom också barnens kusin och deras två barn och hälsade på en stund.
Nu har vi smaskat på kinamat. Barnen tittar på någon film de hyrt. Själva ska maken och jag titta på en svensk film på tv:n. Kanske kan det va nåt. Eller så blir vi sittande på balkongen för där har det äntligen blivit lite svalt.
Trött är jag i alla fall, så så sent blir det inte i kväll.
Kram