Hemma på permission

I dag, lördag, fick jag komma hem på permission. Gud så skönt. Miljön på ett sjukhus gör inte att man blir friskare direkt.
Nåväl. Ska väl berätta om själva operationen. Kom in strax före 10 i torsdags. Fick medicin och infart och sen rullade de ner mig till operation. Strax efter 16-tiden vaknade jag till på uppvak och efter det hämtade avdelningen upp mig. Allt hade gått bra.
Såret innanför bröstet läcker mycket och därför vill de inte skriva ut mig ännu. De vill ner i under 100 ml i dränaget för att skriva ut mig och i går kom det totalt 185. Skönt i alla fall att jag fått permission till 9-tiden i morgon bitti.
På torsdagskvällen kollade de mina värden och jag hade 95 % i syresättning av blodet. Blodvärdet tror jag inte de kollade, men sedan jag svimmat och mått riktigt, riktigt illa så gjorde de det. Då låg hb på 88 och jag fick en påse blod + att jag fick ligga med syrgas i näsan hela natten eftersom syresättningen av blodet sjunkit till 91 %.
Morgonen därpå var värdena bättre och mitt på dagen ännu bättre. Då låg hb på 126 och syresättningen var 98 %.
På ronden på fredagen berättade läkaren att lymfkörtlarna som de tagit bort från armhålan såg fina ut. Alltså ingen cancer där! Det var ju positivt.
Det konstiga nu är att ärret efter bröstet - som är rejält långt - inte gör något ont alls. Däremot ömmar porten, som de satt in under skinnet ovanför vänstra bröstet. Har dock hittills inte behövt något smärtstillande sedan operationen.
Ska bli skönt att sova i sin egen säng i natt för sjukhussängarna är skit. I natt hade jag så j-a ont i ryggen att jag knappt kunde sova. Tänk att man gjort en så pass stor operation ändå och så får man ont i ryggen av sängen....
Nu ska jag ta det lugnt med min allra bästa familj och vår goa Harry. Och så hoppas jag på utskrivning när jag kommer tillbaka till sjukhuset i morgon. :)
Kramar och tack för alla stöttande sms och samtal innan operationen.