I dag fick jag den sista och 25:e strålbehandlingen! Wow! Och maken var med. Allt detta kändes mycket bra. Känns nästan lite tomt faktiskt. Har blivit lite av familjekänsla med personalen på strålbehandlingen. De är så rara. Hur ska jag nu fylla mina dagar när jag inte behöver gå till sjukhuset precis varje dag? Har faktiskt tänkt börja jobba lite. Eller... Jag har faktiskt kört igång lite i smyg. Måste ta det jäkligt lugnt känner jag. Stresströskeln är låg, mycket låg. Men det är kul att göra något annat som inte har med sjukdom och skit att göra. Har dessutom fått fast tjänst. Äntligen! Efter 8-9 år som vikarie har jag äntligen en tjänst. Ingen fulltidstjänst, men just nu känns det kanon.
Vet ni vad vår lilla vän Harry hade gjort i natt när alla sov? Jo, hämtat goda matrester i kompostpåsen (hm). Som han har pruttat i dag.... Ruttna ägg är bara förnamnet. ;) Det var mycket gott han fick i sig vår lilla skitunge.
I morse var jag förresten med maken på sjukhuset. Han fick tid för operation av höften den 10 november. Äntligen! Stackarn kan ju knappt gå längre. Snart kanske vi är friska båda två. Det vore inte en dag för tidigt. Fan vilket år vi haft. Kan bara bli bättre efter det här.
Var förresten och lyssnade på Kay Pollak i tisdagskväll. Mycket aha-upplevelser blev det. Och tankeställare.
Nä, nu är det dags för lite mat, men först ut en sväng med Harry. Han behöver nog bajsa...
Kramar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hejsan!
SvaraRaderaGrattis till att strålningen är över och till den fasta tjänsten!!!!!
Såret har läkt jättefint på mig. Ska på läkarbesök nästa vecka, då lär jag få veta vad slags efterbehandling det blir. Strålning får jag räkna med det vet jag.
Håller med dig om att 2009 är ett riktigt skitår men nu blickar vi framåt!!!!!! Vi fixar det här och din make kommer nog att skutta omkring ordentligt till jul.
Kram Barbro